Torp & gårdar i Gevåg -- detaljer

Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


29. CAROLINA STENSTRÖMS BACKSTUGA

En backstuga var i regel, av namnet att döma, en till hälften ingrävd koja i en sluttning, eller också nedgrävd i marken. Genom denna konstruktion fick jorden tjänstgöra som ett värme-magasin, precis som en jordkällare. Golvdraget försvann men man kan förmoda att det blev "taksnå" istället. Om ena kortänden var ingrävd i marken, var motsvarande kortända försedd med en av natursten murad skorsten och öppen spis. Ibland sökte man en stor flat sten, som skulle utgöra hällen i den öppna spisen, sedan byggde man huset runt den.
[Ett hus i backstugu-modell finns/fanns på Krokvågsskogen – Esjbör-Jonaskojan, vid avfarten mot Halån nästan intill Krokbäcken.]

Carolina Stenströms backstuga låg i en sluttningen mot Indalsälven, resterna fanns kvar när H. Hellström byggde sitt hus 1946.

Carolina föddes den 12 februari 1826 i Katarina församling i Stockholm. Hennes mor, Ulrica Jansdotter Stenström, född den 17 mars 1787, kom som piga till Värmdö utanför Stockholm, 1814. Födelseort okänd. Hon flyttade till Katarina församling och verkade där som ringare i Katarina kyrka fram tills hon dog i lungsot 1833, endast 46 år gammal.

Ulrica efterlämnade två barn, Johan Vilhelm född 12 december 1823 och Carolina 1826. Eftersom modern var ogift hamnade båda barnen på Allmänna Barnhuset (vid nuvarande Barnhusgatan i Stockholm) i maj 1833. På sedvanligt sätt på den tiden slussades barn ut till olika fosterhem. Johan kom till Erik Wåglund i Gevåg i januari 1834 och Carolina fick flytta till torparen Anders Nilsson i Brunflo samma år. Fosterföräldrarna fick 20 kronor i årligt underhåll, fram till den dagen barnen var 14 år gamla.

Omkring 1850 flyttade Carolina till Gevåg, där hennes bror alltså var bosatt. Här födde hon fem barn. Nils Johan Löf 1856, Brita Ulrica Backlund -61, Christina Charlotta Stenström -63, Anders Petter Stenström -64 och Carolina Vilhelmina Stenström -67. De två första barnen tog deras fäder hand om. Fadern till de tre övriga barnen lär ha varit en dalmas, om vilken ett rykte var i svang, att han redan smitit från sin familj i Dalarna. När det började bränna under fötterna, "fick han arbete på annan ort" och smet även här från sitt ansvar.

Detta bör ha varit mellan åren 1867-1869.

Under den tiden fanns i byn en mas, Anders Pehrsson f. 1839 i Gagnef, utflyttad från socknen 1869. Av tiderna och uppgifterna i övrigt kan han möjligen vara barnafadern och att sonen fått sitt namn efter honom, men ingetdera är bekräftat. Carolina kunde naturligtvis inte ta hand om barnen utan de blev fosterbarn i andra familjer. Christina Charlotta kom till familjen Carl-Olof Yngve i Krokvåg, familjen utvandrade senare till Amerika. Anders Petter såldes på auktion 1871. Bonden Erik Ståhlberg i Krokvåg hade ett gott öga till pojken och ville endast ha tre kronor för skötsel och ans och avstod följande år från ersättning. Den minsta flickan Lina, fick bo hos sin mor.

Då man följer Carolina Stenströms livsöde förstår man, att hon måste ha resignerat många gånger. Trots umbäranden och hårt arbete levde hon fram till sekelskiftet. Anders Petter eller någon som framfört en hälsning till honom, hade besökt henne strax innan hon dog. Då hade hon fortfarande inte ett grått hårstrå och alla hennes tänder var hela. Hon, om någon, borde ha varit gråhårig.

Hur gick det då för hennes ättlingar? De två första vet vi ingenting om, men Christina fick det bra i Amerika, det finns det bevis på. Lina blev gift Johansson i Kälarne där hennes ättlingar lever kvar. Anders Petter tog värvning som jägare nr 29 vid Jämtlands fältjägarregemente. Lönen var mager, och han straffade ut sig genom rymning. Det var under indelningsverkets sista år, så det blev ingen påföljd. Han jobbade som rallare och timmerflottare och gifte sig 1893 med Maria Catharina Strahl f. 1872. Sex veckor efter sonen Ernsts födelse blev han änkeman. Han gifte om sig med Christina Dahlman f. 1875 i Krokvåg. De fick barnen Hilma 1902, Emmy -04, Ingeborg -08 och Johan -14. 1916 dog även andra hustrun och året efter sonen. Hilma flyttade till Kristinehamn och resten av familjen följde efter.

Emmy for till Göteborg och Ingeborg, gift med Gustaf Karlsson, flyttade tillbaka till Krokvåg och köpte gamla skolan. Efter Carolina vet vi inte vem som bodde i backstugan.

Men före henne eller kanske under samma tid bodde backstuhjonet, Cajsa Maria Ersdotter, född 1829 i Resele. Hon hade ett utomäktenskapligt barn, Mathilda Gustafsdotter f. 1860, och hon hade Frida Maria Antionetta Andersdotter f. 1881.

/Jan Lindström

Tillägg av Lars Berglund maj-2017

Carolina är min farmors farmor och hennes son Nils Johan Löf som föddes 1856 flyttade 1883 till Hällesjö och 1889 till Timrå. Han var sågverksarbetare och dog 1922 i Skönsberg utanför Sundsvall. Carolinas mor Ulrika Jansdotter Stenström föddes 1788 i Askersunds landsförsamling och flyttade 1814 till Värmdö. Hon fick där sitt första barn Ulrica Charlotta Stenström född december 1817 i Överby, Värmdö, men barnet dog redan efter några veckor i januari 1818.


Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


30. STENETORPET

Torpet köptes 1907 för 720 Kr av Tilda Gustafsson, Mathilda Gustafsdotter (se 29. CAROLINA STENSTRÖMS BACKSTUGA) som genom sin mor härstammade från Resele i Ångermanland. Dottern Frida f.1881 hette enligt husförhörslängden (HFL), Andersdotter men kallades Eriksson. Tillsammans med äkta mannen eller sambon Sten hade hon en dotter f.1903 som fick namnet Fanny. Hon var gift med gårdfarihandlare Birger Pettersson, som kom norrifrån och benämndes Gull-Pelle eller Gulltand-Pelle. Fanny och Birger fick också en dotter, Henny, som dog i späd ålder. Paret skildes och Birger återvände norrut. Fanny bodde länge kvar i stugan, men sin sista tid i livet vid vårdinstitution i Hammarstrand.

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


31. ANDERS LARS’ ANNA STINA
Det här är inget torp och vem som bott här från början är okänt.
Men stugan är gammal, kanske Ragunda sockens äldsta hus. Nu 2011 har hembygdsföreningen börjar tala om att rädda huset, att ta ner det och flytta det till en annan plats. Redan 1985, påpekade jag för hembygdsföreningen att de borde göra något åt den gamla färjemanstugan från den forna Ragundasjön. Bertil Noterius som äger Edholmstorpet, lade på en presenning för några decennier sedan för att skydda det dåliga taket.
År 1872 bodde Anna-Stina Persdotter från Junsele i stugan. Samma år hade hon gift sig med Anders Larsson Boström från Mora. Han var murare.
Anna-Stina har gått till eftervärlden under namnet Anders Lars’ Anna-Stina. En vanlig beteckning på en hustru, kanske mera förr. Anna Stina Persdotter var född 1845 och gifte sig som sagt med muraren Anders Larsson Boström (1830-1883). Han hade sonen Carl f 1870 i Ragunda och tillsammans fick de Anders Valfrid. 1872, enligt 1900 års folkräkning. Vem som var Carls mor finns inga uppgifter på, såvida det inte var Anna-Stina. Det går kanske att kontrollera i födelseboken från den tiden.
Färjemanstugan flyttades och sattes upp i slutet av 1700-talet, enligt en säker källa. Författarinnan Hildegard Löfblad har i en roman berättat om "Färjestu-Beata", en roddarmadam som levde på att ro över folk från Munsåker, som gränsar mot Torsgård och Gisselgård, till södra sidan av sjön, dit Munsåker sträckte sig på den tiden. Om det är hennes stuga är väl en hypotes. Däremot är det hembygdsföreningens egendom, men de har skött den dåligt, den är till stor del nedruttnad. Grannen, Bertil Noterius, lade ett provisoriskt tak för ett par decennier sedan så den kanske klarar sig. Det vill nog mycket till för att få den i skick. Anna-Stina blev änka efter elva års äktenskap och fick försörja sig på diverse arbeten. Hon gjorde kvastar och rismattor och hade en bandvävstol där hon vävde band av olika sorter och sålde. De båda pojkarna lämnade byn för att försörja sig på annan ort.
År 1900 bodde Carl i Skönsberg, Sundsvall men var ogift. Den två år yngre brodern Anders Valfrid flyttade söderut och utbildade sig till kakelugnsmakare. Han levde fram till 1958 och var då bosatt i Högalid, Stockholm, på Skånegatan 1. År 1900 var han bosatt i Wilhelmsdal, Solna. Han gifte sig 1897 med Karin Ygfelt, (1872-1961) från Ekshärad, S. De hade två pojkar år 1900. Karl Emanuel, född 1897 i Solna och Erik Valfrid född 1899 i Klara församling, Stockholm.

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


32. EDHOLMSTORPET Byggdes troligtvis av arbetaren Olof Johan Edholm (1828-1890), torpet omnämns första gången 1873. Olof Johan Edholm kom troligen från Edsele, många tog sitt efternamn efter hemorten. Han gifte sig 1855 med Ingrid Andersdotter f. 1834. De hade barnen Anna Christina 1860, Elin Maria Christina 1886, Ingrid Bothilda 1862, Elisabeth Johanna 1864, Petter Georg 1867. Maria Ottiliana (1873-1886) och slutligen Julius Emanuel 1876.

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


33. DAGGTORPET

Var hemvist för fältjägaren nr 75, Pehr Olofsson Dagg, vid Refsunds kompani av Kongl. Jemtlands Fältjägarregemente. Namnet Dagg är troligen mindre att härleda till kondenserad nattfuktighet utan mera från den korta och taggiga repstump som förr användes som prygelredskap. Rullorna uppger att fältjägare Daggs längd mättes till 5 fot och 7 tum, dvs. omkring 166 cm. Han var minst på kompaniet, en liten stump bara, möjligen med ett kort och taggigt sinnelag.

Han var son till torparen och dannemannen Olof Påhlsson och hans hustru Engla Mårman i Lien. Han föddes den 12 januari 1808 och döptes till Petrus. Soldatyrket hade han i blodet. Som 16-åring blev han dräng hos sin farbror Johan Påhlsson i Gevåg. Denne var mellan 1791 och 95 dragon under namnet Johan Genberg. Hans morfar, dragon Anders Mårman omkom under regementets kommendering till Stockholm och morbrodern Olof Mårman var en av de som omkom i Indalsälven vid ras nedanför kyrkan 21 juni 1796, efter Ragundsjöns utgrävning.

Petrus (Pehr) Dagg blev alltså en beriden fältjägare och till uniformen hörde tschakot med pompom, vapenplåt, namnplåt och hakfjäll, jacka, långbyxor, halsduk och knutskärp. Efter några år tillkom även skinnskodda ridbyxor, senare även stövlar och stallmössa. Repetitionsmötena hölls några veckor varje sommar vid Frösö läger. Några år innan eller 1827 hade Dagg varit dräng hos bonden Per Bardosson i Kullsta, där träffar han på pigan Christina Magdalena Carlsdotter från Hällesjö. Hon var o.ä. dotter till pigan Sigrid Nilsdotter i Ljungå och kofferdikaptenen och förvaltaren vid Ljungå bruk, Carl Liljesköld. Dagg blev kvar till 1829 och 1831 flyttade Malin Carlsdotter, som hon kallades, till Pålgård. De två träffades och det resulterade i en son som föddes 8 augusti 1832. Denne döptes till Carl-Olof. Malin återvände till Hällesjö och gifter sig där med sågaren Matthiss Wilhelm Staaf, och sonen antar styvfaderns namn längre fram. En ny piga kommer till Pålgård och hon blir nästa föremål för Pehr Daggs heta låga, Lucia Pehrsdotter från Ansjö i Hällesjö. Hon är förmögen och den 8 juni 1836 sker vigseln och den 10 oktober föds parets första son, som dock dör späd.

Dagg och nya hustrun flyttar in i soldatstugan i Gevåg och det blev ingalunda ett fattigt hem. Stugan hade byggts hösten 1834 av yxkarlarna Anders Ersson och Dala-Jonke. Tegel till skorstenen hämtades från Stugun och kalk till murbruket från Hammerdal. Enligt en överensskommelse skulle torpet ha placerats i den s.k. Stenbäckssvedjan och Dagg tilldelades ett skifte 100 meter väster om Stenbäcken och 300 meter öster om Stamparen Erik Wests stampverk i Gerilån. Istället blev placeringen av stugan vid foten av Rasaberget.

Dagg gjorde dagsverken hos bönderna mellan krigarövningarna och den 14 juni 1851 blev det sista. Efter ett par veckor var han tillbaka hos hustrun och de båda döttrarna Engla Margareta f. 1840 och Catharina f. 1842. I juli var det dags för flottningen i Indalsälven, ett välkommet tillskott i portmonnän. Den 26 juli uppstod en stor bröt i Hammarforsen och ingen tordes gå ut på den. "Du Dagg, som är krigare och snabb i benen är väl inte rädd", frågade förmannen. Du får två kannor brännvin och full dagspenning om du kapar stockarna!" Dagg antog utmaningen. Med yxan i handen balanserade han ut på bröten, där stockarna gnisslade och skavde mot varandra. Plötsligt brast ena stocken med en knall. Dagg slängde yxan och sprang mot land på de hala stockarna. Han halkade och fick benet i kläm mellan två stockar och fördes obönhörligt med stockarna mot forsen, och däri den vredgade Hammarforsen försvann hästjägare Pehr Olofsson Dagg i en rykande häxkittel av vatten, sten och trä mot en säker död. Så berättar traditionen om Daggs hastiga bortgång. I rullorna stod "drunknad under timmerlossning i Ragunda-älven". Begravningen skedde den 5 oktober och man kan anta att hans kropp hittades först långt senare.

Hästjägaränkan Lucia Pehrsdotter bodde kvar i Daggtorpet tillsammans med döttrarna. Engla Margareta gifte sig med Sven Petter Hansson i Höglunda och dör i barnsäng när femte barnet föds 1874. Änklingen gifter om sig och får flera barn och utvandrar till Amerika 1884. 1862 upplöses hemmet vid foten av Rasaberget. Lucia flyttar till Överammer och gifter sig med änklingen Nils Olsson. Daggs yngsta dotter Catharina gifter sig med Pehr Bengtsson Backlund i Hammarsgård. De får tre barn, Justina Regins Lucia gifter sig med torparen Daniel Albert Esbjörn Viklund i Pålgård, Ida Katarina Margareta med muraren Axel Ludvig Zacharias Danielsson i Lien och Selina Nicolava med hemmansägaren Nils Magnus Huss i Thorsgård. Deras ättlingar bor ännu kvar i Ragunda.

Daggs änka Lucia Pehrsdotter blev änka på nytt 1880 och flyttar till sin yngsta dotter Catharina där hon avlider 1894 vid 86 års ålder. Daggtorpet stod inte oanvänt länge. Yngsta dottern till Daggs rotebonde Nils Abrahamsson, Ingrid Märta, gifte sig med en annan Gevågsbo, bondsonen Jacob Olofsson. 1865 flyttas Daggstugan 300 m längre västerut och det unga paret flyttar in. Han arbetar som målare och antar namnet Nordensson, en allvarlig och religiöst inriktad person som dessutom gör sig känd som naturläkare. De fick två barn Nils Fredrik 1863 och Olof Joel 1869. Fredrik blir gårdfarihandlare och Joel målare. Under sitt nasande träffar Fredrik den 30-åriga Märta Christina Staaf från Ljungå. De ingår äktenskap och flyttar in i Daggtorpet och därmed återknyts traditionerna med hästjägaren Pehr Dagg. Märta Christina var nämligen dotter till Daggs ende son Carl Olof, som med sin styvfaders efternamn Staaf 1854 gift sig med Märta Johansdotter. De var ett strävsamt par som uppfostrat inte mindre än 14 barn. Ett av dess var alltså Märta Christina.

Här föds nu nästa barnkull Karl Jacob -90, Nils Viktor 1893, Oskar Fredrik 1894, Märta Amanda 1897, Anna 1899, Olof Joel 1901 och Ture 1905. Med Nils Viktor Nordensson återknyts Daggtorpets innevånare och Daggs ättlingar också med Fältjägarregernentet. Han blev volontär 1910 och furir 1914, han avled 1937.

I början av 1940-talet köptes Daggtorpet av Fältjägarföreningen för det facila priset av 200 kronor. Torpet sattes upp i Talldungen strax norr om Jägarvallen vid Fältjägarregementet I5 i Östersund. Torpet fick behålla namnet Daggtorpet efter soldaten Pehr Olofsson Dagg, hästjägare nr 75, som bebott torpet som indelt knekt vid Refsunds kompani.

Under sommaren 2008 beslutades att man skulle ingå samarbete med Jamtli och under våren 2009 påbörjade Fältjägarföreningen tillsammans med Jamtli att uppföra bl.a. Daggtorpet på Jamtli, strax norr om stora utescenen.

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


34. WESTINS/BERGMANSTORPET

Här bodde bonden Jonas Johan Bergman (1841-1889) och hustrun Märtha Cathrina f. 1848, samt en dotter till bonden Jonas Ersson (1790-1876) och Anna Jonsdotter (1801-1881). Bergmans gifte sig 1869 och fick barnen Anna Christina f. 1870, Jonas (1873-1875), Jonas Alfred (1876-1882). Anna gifte sig med Jöns Georg Westin och fick barnen Karin, g. Andersson (mor till Erik Hammargården), Johan (1899-1957) elektriker, g.m. Lisa Lindholm, Selma g.m. Erik Persson, Anna f. 1907, Hulda f. 1910, g.m. Arne Nordström, från Frånö och brorson till Agnes (Nordström) Jemte och slutligen Erik (1912-1986).

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


35. ALEXANDERTORPET

Hört talas om Alexander-marschen? Det var ett evenemang som avhölls i Krokvåg med början år 1977. Byaföreningen hade lagt upp en två mil lång snitslad bana, från skolan till Dyhöjden. Historien var att Alexander Hendriksson tyckte att det blev så fult i Ragunda när sjön försvann 1796, så han bröt upp, tog familjen med sig och flyttade till en plats långt bort från byn.

Så löd en muntlig berättelse om Alexanders bosättning på Dyhöjden. Var den sann? Nej, det var rent påhitt, och vem som hittat på den från början vet ingen, därför är det viktigt att muntliga berättelser anges -- just som muntliga.

Så här var det: Alexander Hendriksson föddes 1778 i Strömsnäs. Fadern Hindrik Nyman var indelt soldat, född 1713 (död 1788). Han kom från Kullsta men hade släkt i Finland eller kanske till och med i Ryssland. Modern, tillika soldatens hushållerska, Brita Jacobsdotter var född 1736, fick sonen vid 42 års ålder, fadern var då 65. År 1791 finns modern och sonen hos Salmon Nilsson i Lien, fadern var då död och Alexander var 13 år fyllda. 1796 då Ragundasjön tömdes, var han 18 år och arbetade som dräng i Gevåg. 9 år senare gifter han sig med 19-åriga Anna Nathanaelsdotter från Krokvåg. Under flera år är de bokförda på Krokvåg nr 3, dvs. hos svärfadern Nathanael Jonsson, här föds också de första barnen. År 1825 finns han i Gevåg och under åren föds 10 barn: Jacob 1806, Anna Brita 1812, Carl 1815, Olof 1817, Salomon (Gylfe) 1819, Märta Greta 1822, Maria Stina 1827, Maria Stina 1830 och Anna Stina 1832. Jacob flyttade till Edsele, Salomon Gylfe blev fotograf och hade ateljé i Thorsgård, Maria Stina gifte sig med drängen på gården, Magnus Pehrsson Melin från Lockne, de bosatte sig på Svejen i Krokvåg. Olof Alexandersson blev nybyggare på Dyhöjden tillsammans med Jon Jonsson från Brunflo omkring 1842.

Alexander byggde torpet i Gevåg troligtvis omkring 1820. Först stod det på en plats, med ladu-gård intill John Ekströms, som flyttat hit på 1900-talet, rev torpstugan och flyttade den till en kulle ovanför gårdsplanen där den gjordes om till ladugård. John Ekströms mormors far hette alltså Alexander Hindriksson. John var gift med Agnes Palmqvist från Krokvåg.

/Jan Lindström
Åter till "Torp & gårdar i Gevåg" -- huvudsida


Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)